Rhônedalen är Frankrikes näst största vinregion efter Bordeaux. Rhônedalen har, med ett omväxlande landskap där romare och påvar odlat vin genom århundradena, blivit en plats där flera av världens mest uppskattade och efterfrågade viner odlas.
I norra delen av området odlas några av världens kraftfullaste rödviner - Hermitage. Vinerna görs på Syrahdruvan och har pepprig och intensiv fyllighet. Elegant blommiga, aromatiska och vita Condrieuviner görs på den delikata Viognierdruvan. Dessa viner är spännande att matcha med olika maträtter.
I södra delen av Rhône är landskapet mindre dramatiskt och klimatet mer påverkat av Medelhavet. En mångfald olika druvor trivs i området och ger flertalet olika vintyper. Smakrika och fylliga röda viner, torra friska vita och hallonfärgade roséer från Côtes du Rhône, kryddig och fyllig röd Châteauneuf-du-Pape, utmärkta roséviner från Tavel och söta muskatviner Muscat de Beaumes-de-Venise.
Rhônedalen har under lång tid varit en perfekt väg att ta sig från Medelhavet till norra Europa och Atlanten. Redan de gamla grekerna använde sig av Rhône som handelsväg för att ta sig upp till Gallien i Frankrike. Romarna kom senare, runt år 125 f.Kr. och de fortsatte också med vinodling och vintillverkning.
Redan under första århundradet efter Kristus var konkurrensen tydlig mellan Rhône och Italien. Man tror sig kunna datera den romersk/franska vinodlingen efter byggandet av den romerska Villa Molard i Donzère och de amforaverkstäder som fanns i regionen. Amfororna som användes för att transportera vin och fisksåser har genom arkeologiska undersökningar och historisk forskning gjort det möjligt att placera Côtes du Rhônes vintillverkning tidigare i historien än många andra franska vindistrikts.
Romarna grundade byn Vienne och dess vingårdar. De var tvungna att gräva ut stora delar innan de kunde plantera vinstockar i omgivningarna. För att skydda terrasserna anlades också små stenmurar.
Romarna var mycket förtjusta i de östra sluttningarna ner mot dalen, Côte Rôtie i Saint Joseph, och senare brukade de sluttningarna på den västra sidan också, Hermitage. De utvecklade området och det blev ett av de vackraste i södra Frankrike. Redan under det första seklet hade de fått igång en kommersiell produktion. Vinerna hade ett gott rykte!
Under 1300-talet var Avignon huvudsätet för påvemakten. De anlade vingårdar i närheten av staden för att täcka sitt vinbehov. Johannes XXII som var den andre av totalt sju påvar här, byggde slottet Châteauneuf du Pape och Benedikt XII, den tredje påven påbörjade uppförandet av påvepalatset.
Under 1600- och 1700-talet präglades området av framstegen inom vintillverkningen. Under 1600-talet är Côte du Rhône namnet på ett administrativt distrikt i prästämbetet Uzès (Gard) där vinerna hade bra kvalité och 1650 blir reglerna vedertagna för att säkra och skydda kvalitén.
1737 beslutades det i ett dekret från den franska kungen att alla Côte du Rhôneviner som skulle säljas och transporteras skulle märkas genom att bränna in ”C.D.R.” i träfaten. I mitten av 1800-talet ändrades namnet Côte du Rhône till Côtes du Rhône eftersom markerna utvidgades till att omfatta även den vänstra delen av floden.
Under årens lopp har detta omarbetats och 1936 godkändes det formellt av tingsrätterna i Tournon och Uzès.
1937 tog Baron Le Roy som var en driftig man med visioner, fasta på detta regelverk och upprättade A.O.C. - Appellation d’Origine Controlée – Côtes du Rhône.
Rhônedalen delas in i Norra och Södra med totallt 26 AOCs och 1 VDQS
NORRA RHÔNE
AOC Cornas
Vinet är känt sedan före franska revolutionen. Det har en mörk granatröd färg och en doft av mörka bär och kryddor.Med stigande mognad kommer toner av tryffel, syltad frukt och lakrits fram. Vinet lagras ofta på fat och får därmed en kraftfull stil. Ibland klarar det upp till 15 års lagring på butelj.
AOC Château Grillet
En av de minsta appellationerna i Frankrike, mitt i hjärtat av Condrieu, där enbart Viognierdruvan ger parfymerade, acaciahonungsliknande torra viner med utsökt bouquet och finessrik smak. Goda att dricka unga men kan också sparas ett par år.
AOC Saint-Péray
Ett litet vinområde med branta sluttningar där Roussanne- och Marsannedruvorna växer på granitjordar. Här görs ett mousserande vin med andra jäsningen i flaskan. Vinet får fina bubblor och en ganska kraftfull karaktär. Även en del stilla viner med blommiga aromer görs i området.
AOC Saint-Joseph
Här görs ett delikat vin, som av munkarna i Tournon kallades Malvavin. Vinet växer på granitterrasser på de branta sluttningarna mot Rhônefloden. De röda vinerna är gjorda på druvsorten Syrah och har aromer av viol och vilda björnbär. Med stigande mognad får de läder- och lakritstoner. Vita viner görs på Roussanne- och Marsannedruvorna, och de doftar av vilda blommor och honung.
AOC Côte Rôtie
På de brantaste av de solstekta sluttningarna i Côte Blonde och Côte Brune odlas ett kvalitetsvin som är mycket efterfrågat. Syrahdruvorna dominerar, men ofta blandas de med lite Viognier (vit druva) för att vinerna från Côte Blonde ska få lite rondör.
AOC Condrieu
Den superba druvan Viognier ger, då den får växa skyddad från vinden på dessa soliga granitjordar, ett generöst, mjukt och subtilt vitt vin som i doften påminner om mandel, persika och vita blommor. Underbar att dricka ung eller lagra ett par år.
AOC Crozes-Hermitage
På de mjukare sluttningarna i Crozes-Hermitage växer Syrah för tillverkning av röda viner och Marsanne och Rousanne för vita. Här hittar vi Hermitages kryddighet, men med en mjukare stil. De vita vinerna är friska och blommiga med hasselnötstoner.
AOC Hermitage
Högst upp på sluttningen ovanför staden Tain finns ett litet kapell på eremitklippan. Dit upp kan man klättra och ta med en flaska av eremitens vin. Det röda Hermitagevinet ska innehålla minst 85 procent Syrah och ha en intensiv doft av svarta vinbär, hallon och peppar. Med mognad mjuknar det och får mer finess. Vit Hermitage görs på Marsanne och Roussanne och är friskt och runt med vaniljtoner.
Övriga Appellationer i Rhônedalen
Bland de kända "svarta jordarna" i de låga alperna görs två mousserande viner: La Clairette de Die görs på traditionellt vis på Clairette med en liten del Muscat à petits grains som har en parfymerad stil med sötma. Crémant görs med andra jäsningen på butelj och får därmed mycket finess. Stilla viner gjorda på Clairettedruvan är mycket trevliga.
I Châtillon-en-Diois görs röda, lätta och fruktiga viner på Gamaydruvan samt vita, livfulla viner på Aligoté och Chardonnay.
SÖDRA RHÔNE
AOC Côtes du Rhône 
AOC Côtes du Rhône representerar ensamt 80% av produktionen i detta område. Olikheterna beträffande jordmån och läge samt mikroklimat ger en mångfald viner, alla med olika personligheter. Röda Côtes du Rhôneviner är vanligtvis mjuka och runda med fruktig doft och med inslag av kryddor och peppar. De bör drickas unga, helst de första tre åren. Roséerna har hallonsaftsliknande färg och är fruktiga och generösa. De vita är friska och nästan parfymerade.
AOC Côtes du Rhône-Villages
Inom appellationen Côtes du Rhône har 70 kommuner med särskilda kvaliteter fått en egen klassifikation. De lyder under särskilda bestämmelser oavsett om de är röda, vita eller rosé.
Dessa bestämmelser anger tillåtna druvsorter, odlingsmetoder, skördeuttag och vinifikationsteknik. Sexton byar är klassificerade inom denna appellation såsom Côtes du Rhône-Villages. Dessa viner är kraftfullare än vinerna från Côtes du Rhône. Några av de mest kända är de röda Vinsobres och Cairanne, de fruktiga rosévinerna från Chusclan och de vita från Laudun som är verkligt eleganta...
AOC Châteauneuf-du-Pape
På 1300-talet då påvarna residerade i Avignon istället för Rom lät de plantera vin och byggde sig ett sommarslott utanför Avignon i den by som idag kallas Châteauneuf-du-Pape. Påvarnas odlingar gjorde traktens viner vida kända. Jordmånen med sina rullstenar "galets" värms upp av solen i Châteauneuf-du-Pape. Tretton druvsorter är tillåtna. (De blå Grenache, Mourvèdre, Syrah, Cinsault, Cunoise, Terret Noir, Muscardin och Vaccarese samt de gröna Roussanne, Picardin, Clairette, Picpoul och Bourboulenc). Var och en ger sin egen karaktär till vinet; färg, krydda, rondör, frukt... De röda vinerna har aromer av varma frukter, läder och kryddor. Fylliga och med en lagringspotential upp mot 15 år. De vita är ovanligare och har en subtil bouquet.
AOC Lirac
På rullstensterrasserna produceras röda, rosé och vita Liracviner. Runda mjuka röda och fruktiga läckra roséer gjorda på Grenache, Cinsault, Syrah och Mourvèdre. De vita vinerna görs huvudsakligen på druvan Clairette som ger behagligt fräscha viner.
AOC Tavel
Det ovanliga med denna appellation är att den gäller enbart för roséviner. Vinet växer på platåer täckta av rullsten, sand och kalkjord. Druvorna för lakas ur - macereras - extra länge och musten får på så vis en vacker intensiv rosa färg. Aromerna är mycket komplexa och domineras av röda bär, violer, torkad frukt. Kraftfull smak och stor fräschör.
AOC Vacqueras
Vacqueras blev egen appellation 1990. De ovanliga vita vinerna härifrån bör drickas unga då de är som bäst och har kvar sin fräschör och delikata stil. Rosévinerna är generösa och de röda gjorda på Grenache, Syrah, Mourvèdre och Cinsault påminner om svarta körsbär, kärnfrukter och fikon...De drickes lämpligen tre till sju år efter skörd.
AOC Gigondas
Vid foten av Dentelles du Montmirail, på alluvialjordar med sand och sten växer Grenache, Syrah, Cinsault och Mourvèdre . De ger roséviner med karaktär av rostad mandel. De röda är de som blivit mest kända från området med doft av vilda bär och läder och med kraftfull smak.
VINS DOUX NATURELS
AOC Muscat Beaumes-de-Venise
Här är den enda druvsorten Muscat à petits grains och de gyllene naturligt söta vinerna så kallade vins doux naturels härifrån har en fin citrondoft med blommiga inslag och toner av solmogna frukter.
AOC Rasteau
I Rasteau finns tre sorters Grenachedruvor: noir, gris och blanc. De ger narurligt söta viner med doft av varm och torkad frukt och fikon. Ett mycket speciellt vin!
ANDRA APPELLATIONER I RHÔNEDALEN
Från Diois till Lubéron runt Côtes du Rhône finns flera vinområden som ger bra viner.
AOC Côteaux du Tricastin
Côteaux du Tricastin står för röda kraftfulla men eleganta viner med mindre "varm" karaktär än grannen Côtes du Rhône. Här finns även en mindre tillverkning av vita viner och roséer.
AOC Côtes du Vivarais
Denna VDQS producerar fruktiga och mjuka röda viner och roséer som är gjorda för tidig konsumtion.
AOC Côtes du Ventoux
Berget Ventoux bidrar med svalka till vingårdarna runtom som ger röda och vita, fruktiga och balanserade viner.
AOC Côtes du Lubéron
På sandjordar täckta med rullsten på terrasser görs utsökta röda viner på Grenache- och Syrahdruvorna. Utsökta roséer och eleganta, delikata vita viner.
AOC Costières de Nîmes
Norr om Camargue på mycket speciell jordmån, "le Gress", som är stenig och kiselhaltig. I söder ner mot havet blir vinerna fylligare och kraftfullare och upp mot hedmarkerna vid Nîmes blir de lättare och mer lättdruckna.
AOC Clairette de Bellegarde
Här växer vinet på röda grusjordar och ger torra vita viner med mycket typiska aromer för stilen. Årsproduktionen är inte mer än 3000 hektoliter.